När man pratar om bipolära symtom, är det i huvudsak två olika symtom man menar: Mani/Hypomani och Depression. Vi går igenom dem här.

Du kan läsa mer om vad bipolär sjukdom är här: Vad är bipolär sjukdom? och Bipolära Diagnoser

Dessa båda ”huvudsymtom” är de två polerna som har gett sjukdomen sitt namn. Det finns såklart en mängd olika symtom inom dessa två kategorier. Här är en liten översikt.

Depression

Depressioner innebär oftast att man har svårt att ta sig för saker, mindre energi, sämre självkänsla, mycket negativa tankar, sexlusten försvinner, sådant som brukar intressera en känns totalt ointressant och man kan inte glädjas åt sådant som brukar vara kul. Man blir väldigt känslig för stress och yttre påverkan.

I DSM-5 beskrivs en depressionsepisod så här: 

Under en sammanhängande tvåveckorsperiod ska minst fem av följande symtom finnas och orsaka ett påtagligt lidande eller försämrad funktionsförmåga:

1. nedstämdhet
2. minskad förmåga att känna glädje eller intresse
3. minskad eller ökad aptit, viktnedgång eller viktuppgång
4. sömnsvårigheter eller ökad sömn
5. rastlöshet eller synlig långsamhet eller tröghet
6. trötthet eller nedsatt energi
7. känslor av värdelöshet, skuldkänslor
8. koncentrationssvårigheter
9. tankar på döden, självmordstankar

Ibland har symtomen vid egentlig depression en s.k. ”melankolisk dygnsrytm”. Det innebär att man känner sig som värst under morgon och förmiddag, men känner sig lite bättre på eftermiddagen och kvällen.

Andra symtom som är vanliga när man är deprimerad är oro, ångest, ev fobier blir värre. Det är vanligt att det sätter sig i kroppen också.  Spända muskler, svårigheter att slappna av och värk förekommer ofta. Att få yrsel, svettningar, hjärtklappning och magbesvär är vanligt. Det kan även förekomma psykotiska inslag under en depression.

Mani

I början är en mani ofta underbar. Du är bäst i hela världen, du är fylld av energi, du är snygg, sexig, du kommer att förändra världen! Du har massor med idéer, och en hel del är faktiskt riktigt bra, och jobbar snabbt som attan. Men ju snabbare det snurrar, desto jobbigare blir det. Du sover inte, tankarna rusar på, och snart har du sumpat allt. Jobbet, familjen, vännerna, ekonomin, du kanske till och med har åtal att vänta.

En klassisk mani är ofta det som skrämmer anhöriga mest, trots att det egentligen är de depressiva perioderna som är farligast. Ofta blir rörelserna hetsiga och ryckiga, talet blir osammanhängande eftersom man inte hinner prata lika fort som man tänker. Tålamodet är kort och man svarar ofta med irritation och ilska när någon påpekar att man är manisk. Manier kan vara livshotande de också, framförallt pga risktagande, omdömeslöshet osv. Men även för att en mani är väldigt påfrestande för kroppen. Långa perioder utan sömn, men med enorm energinivå, kör helt enkelt slut på kroppen. Det är vanligt med psykoser, paranoia, ångest och har man fullt utvecklad mani bör man läggas in på sjukhus.

I DSM-5 beskrivs mani så här:

A. Under en period på minst en vecka är sinnesstämningen abnormt förhöjd, expansiv eller irritabel.

B. Samtidigt ska minst tre av följande sju symtom finnas med i bilden:

1. förhöjd självkänsla eller grandiositet (överdriven tro på egna kunskaper och färdigheter, och egen betydelse och makt)
2. minskat sömnbehov
3. ökad pratsamhet eller svårighet att hålla tyst
4. tankeflykt eller upplevelse av tankerusning
5. lättdistraherad (uppmärksamheten dras lätt till ovidkommande stimuli)
6. ökad målinriktad aktivitet eller psykomotorisk agitation
7. ger sig in i lustbetonade aktiviteter som tenderar att leda
8. till obehagliga konsekvenser (t.ex. köpgalenskap, omdömeslösa investeringsplaner, sexuella felsteg).

C. Symtomen uppfyller inte kriterierna för blandepisod mani/depression.

D. Störningen ska vara så allvarlig att den orsakar en påtaglig funktionsförsämring i yrkeslivet, i vanliga sociala aktiviteter eller i mellanmänskliga relationer, eller nödvändiggör sjukhusvård för att förhindra att sjukdomsepisoden leder till att man gör något som blir negativt för en själv eller andra, eller att symtombilden rymmer psykotiska drag.

E. Symtomen beror inte på drogmissbruk, pågående läkemedelsbehandling eller någon icke-psykiatrisk sjukdom.

Hypomani

Hypomani har samma uttryck som en mani, men betydligt lindrigare. Därmed inte sagt att hypomani inte är allvarligt! Det är det, och det kan ställa till det en hel del även om det inte går så långt som vid en mani. Däremot förekommer inte psykoser vid hypomani. Trots att konsekvenserna inte blir fullt så allvarliga så krävs det en hel del jobb för att hålla sig på banan. Jag har hypomana episoder och har lyckats strula till en hel del i mitt liv, framförallt vad det gäller relationer och ekonomi.

Så här säger DMS-5 om hypomani:

• Perioden kännetecknas av samma symtom som vid manisk episod, d.v.s. individens sinnesstämning är förhöjd, expansiv eller irritabel och minst tre av de sju symtomen i lista B (se under Mani) ska finnas med.
• Perioden ska ha en längd på minst fyra dagar.
• Perioden ska medföra en tydlig förändring av patientens normala sätt att fungera.
• Perioden får däremot inte vara så allvarlig att den orsakar påtaglig funktionsförsämring socialt eller i yrkeslivet.

DSM-IV påpekar: ”Förändringen i sättet att fungera kan för vissa innebära ökad effektivitet, prestationsförmåga eller kreativitet. Men för andra kan hypomani orsaka en viss social och yrkesmässig funktionsnedsättning”.

• Perioden får inte vara så allvarlig att den motiverar sjukhusvård.
• Psykotiska symtom får inte finnas.

Euforisk/Dysforisk mani/hypomani

I Sverige använder man sällan begreppen euforisk och dysforisk mani/hypomani, utan pratar mer om blandepisoder. Jag tycker dock att begreppen är väldigt bra och beskrivande och använder dem ofta. En blandepisod innebär att du är manisk och deprimerad samtidigt, men jag tycker att det är skillnad mot vad jag kallar dysforisk mani.
När jag har en dysforiskt hypoman period tycker jag fortfarande att jag är bra, fantastisk, bättre än alla andra. Det finns inga känslor av håglöshet, värdelöshet, meningslöshet som annars brukar vara vanligt under en depression. Däremot är jag konstant irriterad och arg. Alla andra är korkade, långsamma, i vägen eller tråkiga. Jag vill att det ska hända saker hela tiden, saker ska gå fort, vara spännande, fartfyllda och gärna lite farliga. Jag har enorm energi, sover inte, festar, är arg på allt och alla. Det här är den värsta typen av bipolär episod för mig. 

Blandtillstånd

Blandtillstånd eller blandad episod är när du har både maniska/hypomaniska symtom samtidigt. Det är väldigt vanligt.

Rapid Cycling

Rapid cycling (snabbpendling) innebär att du växlar väldigt fort mellan de olika sinnestämningarna, episoderna. Har du fler än fyra episoder per år räknas det som rapid cycling. För en del kan det gå många år mellan episoderna, för en del växlar det så ofta som hundra gånger på ett år. Det är runt två gånger i veckan! Då pratar man om Ultra rapid cycling.

Det finns studier som visar att om man tidigare blivit behandlad med antidepressiva (SSRI) preparat, utan tillägg av stämningsstabiliserande medicin, kan det göra att man senare utvecklar Rapid Cycling. SSRI-preparat kan också orsaka en manisk/hypomanisk period, om man inte samtidigt behandlas med en stämningsstabiliserande medicin.

Källor

Västra Götalandsregionen Bipolärinfo

Kom och häng med mig här:

Om du gillar det här, dela gärna på Pinterest!

Vilka bipolära diagnoser finns det? Vad är DSM-5 och ICD-10? Varför står det Bipolär Ospecificerad eller Oklassificerad på min diagnos? Vad betyder koderna på mitt läkarintyg? Jag reder ut begreppen inom bipolär sjukdom åt dig!

Vad är DSM-5 och ICD-10?

När en läkare ska sätta en diagnos följer han/hon vissa bestämda riktlinjer: DSM-5 och ICD-10.
DSM-5: Diagnostic and statistical manual of mental disorders, 5th ed, American Psychiatric Association, 2013, DSM-5 som är det amerikanska klassificeringssystemet, utgivet av APA (American Psychiatric Association)
ICD-10: International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, är ett internationellt statistiskt klassificeringssytem utgivet av WHO (Världshälsoorganisationen).
Uppdatering: 2019 kom den nya versionen av ICD, ICD-11. Den finns än så länge inte översatt till svenska, men du hittar den engelska versionen här: https://icd.who.int/browse11/l-m/en. Bipolär sjukdom ligger under 06 Mental, behavioral or neurodevelopmental disorders. 

I Sverige använder psykiatrin oftast DSM som ett stöd för att ställa diagnos, men rapporterar enligt ICD. Det är ganska förvirrande ibland, när man letar efter information på nätet.

Du kan läsa mer om bipolär sjukdom här: Vad är Bipolär Sjukdom? och Översikt över Bipolära Symtom

Bipolär Diagnos enligt DSM-5

DSM-5 har ett helt eget kapitel för bipolära och relaterade syndrom.

• Bipolär I, bipolär sjukdom typ 1:
  Man ska ha haft minst en manisk episod som hållit i sig minst en vecka. Den maniska episoden kan, men måste inte, ha psykotiska inslag. Ofta krävs sjukhusvård. Depressiva perioder kan ha förekommit, men behöver inte ha gjort det. Man kan även ha haft en blandperiod då man varit både manisk och deprimerad.
  
• Bipolär II, bipolär sjukdom typ 2:
  Man ska ha haft minst en hypoman episod som hållit i sig minst fyra dagar och minst en episod av egentlig depression. Bipolär II är betydligt vanligare än bipolär I och svårare att upptäcka.
  
• Cyklotomi:
  Man ska ha varit konstant retlig med korta depressiva eller hypomana perioder, under minst två år (ett år för barn och tonåringar), utan att kriterierna för manisk, hypoman eller depressiv episod varit uppfyllda.
  
• Bipolärt syndrom oklassificerat: maniska och depressiva symtom som förekommer samtidigt åtföljda av vanföreställningar, hallucinationer, under- eller överaktivitet samt svår ångest.
  Det är många som hamnar här och tycker att det är jätteförvirrande. (Jag är en av dem. )
  Egentligen är det inte så krångligt. Den här diagnosen får du om du tex har maniska/hypomana episoder som är kortare än vad som krävs för Bipolär 1 eller 2. Har du bara blandade episoder, och inte hypomana, hamnar du också här. Har du depressioner/blandade episoder med psykotiska inslag får du den här diagnosen. Har du psykotiska symtom när du är manisk är du bipolär typ 1.
  
• Substans- eller läkemedelsbetingat bipolärt syndrom: episoder med djup depression, dystymi med omslag till hypomani vid behandling med antidepressiva läkemedel.
  Viktigt att tänka på: Om man har en ärftlighet för bipolär sjukdom ska man inte äta SSRI (antidepressiva) utan samtidig behandling med stämningsstabiliserande medicin.
  Tyvärr händer det ofta att man söker hjälp för depression, får SSRI och sedan utvecklar bipolär sjukdom för att läkaren missat att fråga om man har bipolär sjukdom i släkten. Om du har en ärftlighet för bipolär sjukdom, var noga med att berätta det för din läkare.
  
• Bipolärt syndrom i samband med kroppslig sjukdom: hypertymi som grundstämning med återkommande djupa depressioner.

Annat att hålla koll på:

• Rapid Cycling
  5-15 % av de med bipolär sjukdom har s k ”rapid cycling disorder”.  Det innebär att man har minst 4 episoder, eller skov, per år. Det finns studier som tyder på att om man tidigare fått antidepressiva (SSRI) mot depression, innan man fått en bipolär diagnos, kan det senare utlösa rapid cycling.
  
• Återkommande depressioner
  Det kan vara så att det egentligen handlar om bipolär sjukdom, men man har ännu inte haft en manisk/hypoman period. Ofta visar det sig genom att man hamnar i mani/hypomani av sin antidepressiva medicin.
  
• Hypertymt temperament
  Ett hypertymt temperament innebär att man är väldigt uppåt hela tiden, nästan hypomanisk. Man kan dock drabbas av återkommande depressioner. Vissa av dessa utvecklar senare bipolär sjukdom, men inte alltid.
  
• Borderline personlighetsstörning
  Det diskuteras om Borderline ska ingå i Bipolär sjukdom.
  
• Andra psykiatriska sjukdomar
  Bipolär sjukdom kan liknas vid flera andra sjukdomar, som ADHD, PTSD, ångestsjukdom, mfl. Symtomen kan vara likartade och det är inte helt ovanligt med samsjuklighet. Det kan vara svårt att komma fram till rätt diagnos.

ICD-10 koder

I Sverige klassificeras alla sjukdomar efter ICD. Det är de koderna du hittar på ditt läkarintyg eller på dina sidor på 1177 eller hos Försäkringskassan. Därför kan det vara väldigt bra att känna till dem. Blir du felkodad någonstans kan det ställa till det för dig, framförallt när det gäller sjukpenning och sjukersättning.

Bipolär sjukdom och de olika symtomen finns under F30-F39. Till skillnad från DSM, så får du en kod beroende på vilka symtom du har vid undersökningstillfället. Dina koder kan alltså förändras över tid. Söker du tex hjälp för en pågående bipolär depression får du kanske kod F31.3 Bipolär sjukdom, lindrig eller medelsvår depressiv episod. Tre veckor senare är du stabil och får då koden F31.7 Bipolär sjukdom utan aktuella symtom.

Som du förstår är det väldigt viktigt att du verkligen berättar för din läkare hur du mår, så att du får rätt kod, speciellt om du ska söka sjukpenning.

Du kan söka efter ICD-koder här: https://www.diagnoskod.se/

ICD-11 är fortfarande så nytt att det inte verkar ha införts i Sverige ännu, men det är bra att känna till att koderna kommer att ändras under 2020-talet.

Ordlista

Hypertymi

Läggning eller typ av personlighet (eng: hyperthymic personality) som utmärks av överdriven optimism, brist på självkritik, pratsamhet och överdriven glättighet.

Dystymi

Dystymi är en typ av förstämning som yttrar sig i allmän håglöshet och i likgiltighet för arbete och fritidssysselsättningar, obeslutsamhet, koncentrationssvårigheter, nedsatt livslust, försvagat självförtroende, skuldkänslor, trötthet och ätstörningar.
Tillståndet varierar i svårighetsgrad och längd (dock minst två år för diagnos) alltefter hur yttre påfrestningar och inre konflikter hanteras.

Källor

WHO

Psykologiguiden

Internetmedicin

Diagnoskod

Det viktigaste verktyget för att lära sig att leva med bipolär sjukdom är en stämningsdagbok, för att upptäcka mönster, triggers och skapa bättre rutiner. Det gör det lättare att se om din medicin fungerar och är bra att ta med till sin läkare.

Vad är en stämningsdagbok?

En stämningsdagbok är en plats där du skriver ner dagens humör, om du gjort något speciellt, vilka mediciner du tagit och annat som är viktigt för just dig.

Du kan använda en vanlig almanacka, en dedikerad anteckningsbok eller någon av de appar som finns. Jag tycker att det är bra att ha en så kallad tracker, då får man en visuell bild över hur hur humöret har svängt under månaden.

Varför ska jag ha en stämningsdagbok?

Här de 6 viktigaste orsakerna till varför du ska ha en stämningsdagbok:

1. Läkarbesök

Jag vet inte hur det är med dig, men jag har svårt att minnas hur jag har mått. Under depressioner försvinner tiden i en dimma och under hypomani rusar tankarna så fort. Jag har svårt att komma ihåg hur lång tid en episod varat, när den började och om det var något speciellt som triggade den. Har jag min humörkarta, med anteckningar, med mig är det betydligt lättare att berätta hur jag har mått. Jag brukar helt enkelt kopiera den och ge till min läkare, då behöver jag inte ens försöka komma på vad jag ska säga.

Läs mer om att förbereda sig inför läkarbesök här.

2. Mediciner

Om man ska ha en chans att se om ens mediciner funkar som de ska, måste man ju ha något att jämföra med. Är det någon skillnad mot innan? Går det längre tid mellan episoderna? Är humörsvängningarna mildare eller kraftigare? Det här är speciellt viktigt när man byter eller sätter in en ny medicin.

3. Anhöriga

Det kan vara svårt att prata med sina nära och kära om hur man mår. Hur ska man förklara skillnaden på att vara helt normalt arg på sin sambo och att ha en blandad episod, för någon som inte själv är bipolär? På samma sätt kan det vara enormt svårt att få sin bipolära partner att inse att det nog är en episod på gång, speciellt när man är manisk. Man mår ju sååå bra! Har man för vana att göra en daglig check är det mycket lättare att se vad som händer.

4. Säsong och väder

Jag är extremt väderkänslig. Det har till stor del med fibromyalgin att göra, lågtryck och gråväder är rena döden. Men faktum är att det är väldigt vanligt att man reagerar på årstidsväxlingar när man har bipolär sjukdom. Många blir maniska på våren, när ljuset kommer tillbaka, och blir deprimerade på hösten/vintern.

Jag hade en kompis som reagerade på att jag alltid var deprimerad på sommaren. Hon hade reagerat på att jag tre år i rad hade varit låg runt midsommar. När jag gick igenom mina humörkartor insåg jag att jag nästan alltid hade varit manisk nånstans runt april/maj, med efterföljande krasch på försommaren.

5. Triggers

Att veta vad som påverkar en och som kan trigga igång en episod är jätteviktigt, så att man kan göra nödvändiga förändringar i sin vardag. När man har en stämningsdagbok är det betydligt lättare att se mönster och vad som triggar en. Stress är ju aldrig bra, men jag kan hantera stress alldeles utmärkt i vissa situationer, medan jag inte klarar det alls i andra. Förändringar i min sömnrytm är både en trigger och en varningssignal för mig. Jag fixar att vara uppe sent nån kväll då och då, men blir det många dagar i rad kan det trigga igång både depressioner och manier. Ibland märker jag att jag glömmer bort att gå och lägga mig, eller att det gradvis blir senare och senare. Det brukar vara ett tidigt tecken på att jag är på väg att bli hypo. Sommar- och vintertid är en mardröm för mig. Jag har, förutom humörkartan, en sömnkarta så jag ser om det förändras något.

6. Rutiner

Tack vare att jag har använt min humörkarta i så många år, har jag upptäckt vissa mönster. Sömnen är viktig, jag blir alltid hypo på våren, jag måste förbereda mig på tidsomställningarna, jag har olika att göra-listor beroende på om jag är stabil, hypo eller deprimerad, osv. Nu går det ju inte att förhindra humörsvängningar som bipolär, lika lite som det går att förhindra att det regnar, men ofta lyckas jag mildra och till och med förkorta episoderna. Jag ställer inte till det lika mycket när jag är hypo längre, för jag hinner upptäcka att jag är hypo i tid. Blir jag deprimerad lyckas jag oftast få fatt i mig själv, innan jag fastnar i sängen.

Om jag inte hade haft min Humörkarta?

I slutet av 2016 hamnade jag i den värsta depression jag någonsin haft. Jag skulle prova en ny medicin, samtidigt som jag skulle börja arbetsträna. Det gick inte alls. Jag sjönk gradvis neråt och till sist kom jag knappt ur sängen. Där har jag varit förut, men skillnaden den här gången var att det aldrig gick över. Den här depressionen höll i sig i över två år! Det var inte förrän våren 2019 jag kände att det började släppa. Sen tog det nästan ett år att komma på fötter igen, tillbaka till där jag faktiskt känner att det är kul att leva igen.

Om jag inte hade haft rutiner på plats, så jag tog mig upp ur sängen och gjorde det absolut nödvändigaste, vet jag inte om jag nånsin tagit mig ur den. Eller hur mitt liv sett ut när jag väl ”vaknade” igen. Som det var nu var det mest… skitigt. Visserligen hade jag torkat golven och diskat, tvättat någon maskin tvätt då och då, men resten? Jag hade inte dammat, torkat en enda list eller kökslucka. Med fyra hundar och en katt. Ni som har husdjur vet…. Det räcker med att katten stryker sig mot dörrkarmen, efter ett par veckor är karmen alldeles grå. Föreställ er hur det såg ut efter 2,5 år. Dessutom bor jag på nedre botten, i ett spindelparadis. Jag säger bara spindelväv…..

Förmodligen är det därför det tog sån lång tid att återhämta sig. Jag var fysiskt totalt utmattad, även om huvudet började funka igen, och hade ett enormt städprojekt framför mig. Det var ju inte så lätt att hålla humöret uppe när det såg ut som om man bodde i ett ödehus.
MEN. Städningen var det största problemet. Jag hade inga obetalda räkningar. Inga myndigheter som jagade mig. Djuren hade fått sitt. Jag hade sett till att sköta mat och mediciner. Allt tack vare att jag hade rutiner på plats, vilket jag aldrig hade haft om jag inte börjat med min humörkarta då för så länge sedan.

Den Bipolära Resans Humörkarta

Ladda ner den nu och börja använda den idag!

Kom och häng med mig här:

Som alltid när du går till läkaren, har du inte lång tid på dig att berätta om ditt problem. Därför är det viktigt att du kan beskriva dina symtom så tydligt och snabbt som möjligt. Ju snabbare du kan förklara hur du mår just nu, desto mer tid kan ni ägna till hur du ska bli bättre. Tyvärr är man ofta nervös och stressad när man väl sitter hos doktorn och alla frågor man hade är som bortblåsta. Därför ska du alltid förbereda dig ordentligt inför besöket. Här får du tips på hur du gör det.

Varför ska du förbereda dig?

Att gå till läkaren är alltid stressande. Man har många frågor, man ska beskriva hur man mår, vad man har för problem. Dessutom vet man att man har väldigt kort tid på sig. Att gå till psyk är ofta ännu mer stressande. Dels är det väldigt svårt att beskriva hur man mår när det gäller känslor och psykiska besvär. Dels är det ofta så att man skäms över att gå dit, vill inte att någon ska veta och tänk om jag möter någon jag känner! Speciellt om det är det allra första besöket. Därför är det väldigt bra att förbereda sig, skriva ner redan innan vad det är man vill säga. Och du, ta med dig papper och penna dit! Du kan också spela in samtalet med din telefon, om du känner att du har svårt att fokusera samtidigt som du skriver. Det har jag gjort många gånger. Det är tillåtet att spela in ett samtal, så länge du själv deltar i det.

Det första besöket

Fråga din läkare vilka symtom som är vanliga

När du får din diagnos är det viktigt att du frågar din läkare vilka symtom som är vanliga. (Själv fick jag googla och leta på nätet. Så ska det INTE vara!) Därefter kan ni komma överens om vilka symtom och beteenden som just DU har och som ni ska följa upp. Det är dessa ni sen använder för att mäta om du blir bättre eller sämre av behandlingen, eller om sjukdomen förändras så att ni får ändra behandlingen. När alla symtom och beteenden har försvunnit och du har nått ditt normaltillstånd, då har behandlingen lyckats. Det är dit ni ska nå.
Här pratar jag om symtom och beteenden. Symtom är det du känner och upplever, medan beteenden är sådant som andra i din närhet ser, t ex vänner, partner, föräldrar, psykolog, eller arbetskamrater.

Patientutbildning och anhörigkurser

I många regioner finns det någon typ av patientutbildning eller åtminstone informationsmaterial som du kan få, antingen i egen regi eller så kan du bli hänvisad till någon patientförening eller någonting i din kommun. Det kan även finnas kurser, samtalsgrupper eller information för anhöriga.

Tyvärr ser det väldigt olika ut beroende på var du bor i landet. På den mottagning jag tillhör fick jag ingen information om någonting över huvud taget, varken om min sjukdom, vart jag kan vända mig eller hur jag kan hjälpa min dotter med att ha en bipolär förälder. Det tog lång tid innan jag ens insåg att det finns sådant som patientföreningar eller kurser.

Riksförbundet Balans

Fråga vad som finns i ditt område! Om det skulle vara så att det inte erbjuds något, kan du kolla upp Riksförbundet Balans. Balans är en rikstäckande, ideell patient- och anhörigorganisation för människor med diagnoserna Depression, Utmattningssyndrom och Bipolär sjukdom. De kan ha en lokalavdelning nära dig. De har även en väldigt bra e-bok: Bipolärguiden, som du kan ladda ner alldeles gratis.

Läs mer här:
Vad är bipolär sjukdom?
Bipolära diagnoser
Översikt över Bipolära symtom

Före besöket

• Gör en lista med två kolumner. I den ena skriver du vilka depressiva symtom och beteenden du har just nu och i den andra vilka du har haft tidigare. (Ta gärna hjälp av någon i din närhet, för att se vilka beteenden andra har lagt märke till.) På så sätt kan du jämföra och se om det skett någon förbättring.
• Gör en likadan lista med maniska/hypomaniska symtom.
• Skriv ner vilka mediciner du har och i vilken dos. Lita inte på att läkaren har läst din journal eller har koll på vad du har för mediciner. Speciellt inte om det är stafettläkare. Alternativt ta med läkemedelslistan du får på apoteket, eller skriv ut den själv. Du hittar den antingen på ditt apoteks hemsida eller på 1177.se.
• Skriv upp alla biverkningar på mediciner som du har upplevt, t ex darrningar, onormal trötthet, ändrad aptit, håravfall, problem med mage, viktökning, osv.
• Skriv ner de frågor som dykt upp sedan senaste besöket.
• Det är också bra att ha en humörkarta/stämningsdagbok, där du mäter dina humörsvängningar, din sömn, ångest, etc., där du även antecknar eventuella händelser som kan ha triggat det.

6 anledningar till varför du ska ha en stämningsdagbok

Under besöket

• Glöm inte att ta med dina anteckningar, papper och penna! Då kan du anteckna under tiden, sådant du vill fråga mer om, saker du vill googla när du kommer hem, ändringar i din behandling, osv.
• Ta upp eventuella biverkningar först, så du inte glömmer det. Detta är det viktigaste under hela samtalet.
• Berätta vilka symtom och beteenden som har förändrats sedan senaste besöket. Att berätta om specifika symtom är betydligt bättre än att säga ”Jag har mått bra” eller ”Medicinerna verkar funka”.
  I så fall vet inte din läkare om
  A) du är symtomfri,
  B) du har färre symtom eller
  C) du har mått bra för att du inte har utsatt dig för några triggers eller stressande faktorer.
• Beskriv om symtomen har ökat eller minskat i intensitet, hur ofta de kommer och hur lång tid de håller i sig. Det är också ett bra sätt att se om du blir bättre eller inte av behandlingen.
• Berätta om det varit några stora förändringar i ditt liv, som kan påverka dina symtom. En utlandsresa, skilsmässa, sluttenta eller en flytt kan så klart trigga din sjukdom, men behöver inte betyda att din behandling inte fungerar.
• Var noga med att anteckna förändringar i din behandling, så som ändrade doser, vanor du bör arbeta med eller kontakter du ska ta. (T ex boka tid med psykolog eller terapeut) Du kommer säkert att ha glömt vad ni sagt när du kommer hem.

Efter besöket

• Googla sådant du skrev ner och vill ta reda på mer om.
• Skriv upp eventuella biverkningar av ny medicin eller den nya doseringen.
• Gör anteckningar om symtom och beteenden, så ni kan jämföra och se vad som hänt vid nästa besök. Humörkartan är till stor hjälp här.
• Gör eventuella förändringar i dina vanor och rutiner som minskar stress och triggers.

Det är många läkare, både inom psykiatrin och sjukvården, som inte verkar ha någon bra rutin på det här. De frågar hur man mår och om medicinen fungerar bra. Om man inte är förberedd är det svårt att veta hur man ska svara. Mår man dåligt för att man har bråkat väldigt mycket hemma? Har man bråkat för att man helt enkelt har ett skitdåligt förhållande, eller bråkar man för att man har en episod av paranoida tankar? (En daglig check av sina tankar är ett viktigt verktyg, som jag kommer berätta mer om i ett senare inlägg.) Men med en del förberedelse kan vi se till att besöken blir så bra som möjligt och ge vårt vårdteam möjlighet att ge den hjälp vi behöver.

Den Bipolära Resans Humörkarta

Ladda ner den nu och börja använda den idag!

Kom och häng med mig här

Om du gillade det här inlägget, dela det på Pinterest!