Förbered ditt läkarbesök på allmänpsykiatriska mottagningen så här

Som alltid när du går till läkaren, har du inte lång tid på dig att berätta om ditt problem. Därför är det viktigt att du kan beskriva dina symtom så tydligt och snabbt som möjligt. Ju snabbare du kan förklara hur du mår just nu, desto mer tid kan ni ägna till hur du ska bli bättre. Tyvärr är man ofta nervös och stressad när man väl sitter hos doktorn och alla frågor man hade är som bortblåsta. Därför ska du alltid förbereda dig ordentligt inför besöket. Här får du tips på hur du gör det.

Varför ska du förbereda dig?

Att gå till läkaren är alltid stressande. Man har många frågor, man ska beskriva hur man mår, vad man har för problem. Dessutom vet man att man har väldigt kort tid på sig. Att gå till psyk är ofta ännu mer stressande. Dels är det väldigt svårt att beskriva hur man mår när det gäller känslor och psykiska besvär. Dels är det ofta så att man skäms över att gå dit, vill inte att någon ska veta och tänk om jag möter någon jag känner! Speciellt om det är det allra första besöket. Därför är det väldigt bra att förbereda sig, skriva ner redan innan vad det är man vill säga. Och du, ta med dig papper och penna dit! Du kan också spela in samtalet med din telefon, om du känner att du har svårt att fokusera samtidigt som du skriver. Det har jag gjort många gånger. Det är tillåtet att spela in ett samtal, så länge du själv deltar i det.

Det första besöket

Fråga din läkare vilka symtom som är vanliga

När du får din diagnos är det viktigt att du frågar din läkare vilka symtom som är vanliga. (Själv fick jag googla och leta på nätet. Så ska det INTE vara!) Därefter kan ni komma överens om vilka symtom och beteenden som just DU har och som ni ska följa upp. Det är dessa ni sen använder för att mäta om du blir bättre eller sämre av behandlingen, eller om sjukdomen förändras så att ni får ändra behandlingen. När alla symtom och beteenden har försvunnit och du har nått ditt normaltillstånd, då har behandlingen lyckats. Det är dit ni ska nå.
Här pratar jag om symtom och beteenden. Symtom är det du känner och upplever, medan beteenden är sådant som andra i din närhet ser, t ex vänner, partner, föräldrar, psykolog, eller arbetskamrater.

Patientutbildning och anhörigkurser

I många regioner finns det någon typ av patientutbildning eller åtminstone informationsmaterial som du kan få, antingen i egen regi eller så kan du bli hänvisad till någon patientförening eller någonting i din kommun. Det kan även finnas kurser, samtalsgrupper eller information för anhöriga.

Tyvärr ser det väldigt olika ut beroende på var du bor i landet. På den mottagning jag tillhör fick jag ingen information om någonting över huvud taget, varken om min sjukdom, vart jag kan vända mig eller hur jag kan hjälpa min dotter med att ha en bipolär förälder. Det tog lång tid innan jag ens insåg att det finns sådant som patientföreningar eller kurser.

Riksförbundet Balans

Fråga vad som finns i ditt område! Om det skulle vara så att det inte erbjuds något, kan du kolla upp Riksförbundet Balans. Balans är en rikstäckande, ideell patient- och anhörigorganisation för människor med diagnoserna Depression, Utmattningssyndrom och Bipolär sjukdom. De kan ha en lokalavdelning nära dig. De har även en väldigt bra e-bok: Bipolärguiden, som du kan ladda ner alldeles gratis.

Läs mer här:
Vad är bipolär sjukdom?
Bipolära diagnoser
Översikt över Bipolära symtom

Före besöket

• Gör en lista med två kolumner. I den ena skriver du vilka depressiva symtom och beteenden du har just nu och i den andra vilka du har haft tidigare. (Ta gärna hjälp av någon i din närhet, för att se vilka beteenden andra har lagt märke till.) På så sätt kan du jämföra och se om det skett någon förbättring.
• Gör en likadan lista med maniska/hypomaniska symtom.
• Skriv ner vilka mediciner du har och i vilken dos. Lita inte på att läkaren har läst din journal eller har koll på vad du har för mediciner. Speciellt inte om det är stafettläkare. Alternativt ta med läkemedelslistan du får på apoteket, eller skriv ut den själv. Du hittar den antingen på ditt apoteks hemsida eller på 1177.se.
• Skriv upp alla biverkningar på mediciner som du har upplevt, t ex darrningar, onormal trötthet, ändrad aptit, håravfall, problem med mage, viktökning, osv.
• Skriv ner de frågor som dykt upp sedan senaste besöket.
• Det är också bra att ha en humörkarta/stämningsdagbok, där du mäter dina humörsvängningar, din sömn, ångest, etc., där du även antecknar eventuella händelser som kan ha triggat det.

6 anledningar till varför du ska ha en stämningsdagbok

Under besöket

• Glöm inte att ta med dina anteckningar, papper och penna! Då kan du anteckna under tiden, sådant du vill fråga mer om, saker du vill googla när du kommer hem, ändringar i din behandling, osv.
• Ta upp eventuella biverkningar först, så du inte glömmer det. Detta är det viktigaste under hela samtalet.
• Berätta vilka symtom och beteenden som har förändrats sedan senaste besöket. Att berätta om specifika symtom är betydligt bättre än att säga ”Jag har mått bra” eller ”Medicinerna verkar funka”.
  I så fall vet inte din läkare om
  A) du är symtomfri,
  B) du har färre symtom eller
  C) du har mått bra för att du inte har utsatt dig för några triggers eller stressande faktorer.
• Beskriv om symtomen har ökat eller minskat i intensitet, hur ofta de kommer och hur lång tid de håller i sig. Det är också ett bra sätt att se om du blir bättre eller inte av behandlingen.
• Berätta om det varit några stora förändringar i ditt liv, som kan påverka dina symtom. En utlandsresa, skilsmässa, sluttenta eller en flytt kan så klart trigga din sjukdom, men behöver inte betyda att din behandling inte fungerar.
• Var noga med att anteckna förändringar i din behandling, så som ändrade doser, vanor du bör arbeta med eller kontakter du ska ta. (T ex boka tid med psykolog eller terapeut) Du kommer säkert att ha glömt vad ni sagt när du kommer hem.

Efter besöket

• Googla sådant du skrev ner och vill ta reda på mer om.
• Skriv upp eventuella biverkningar av ny medicin eller den nya doseringen.
• Gör anteckningar om symtom och beteenden, så ni kan jämföra och se vad som hänt vid nästa besök. Humörkartan är till stor hjälp här.
• Gör eventuella förändringar i dina vanor och rutiner som minskar stress och triggers.

Det är många läkare, både inom psykiatrin och sjukvården, som inte verkar ha någon bra rutin på det här. De frågar hur man mår och om medicinen fungerar bra. Om man inte är förberedd är det svårt att veta hur man ska svara. Mår man dåligt för att man har bråkat väldigt mycket hemma? Har man bråkat för att man helt enkelt har ett skitdåligt förhållande, eller bråkar man för att man har en episod av paranoida tankar? (En daglig check av sina tankar är ett viktigt verktyg, som jag kommer berätta mer om i ett senare inlägg.) Men med en del förberedelse kan vi se till att besöken blir så bra som möjligt och ge vårt vårdteam möjlighet att ge den hjälp vi behöver.

Kom och häng med mig här

Om du gillade det här inlägget, dela det på Pinterest!

• 

• 

•