Bipolära Diagnoser

Vilka bipolära diagnoser finns det? Vad är DSM-5 och ICD-10? Varför står det Bipolär Ospecificerad eller Oklassificerad på min diagnos? Vad betyder koderna på mitt läkarintyg? Jag reder ut begreppen inom bipolär sjukdom åt dig!

Vad är DSM-5 och ICD-10?

När en läkare ska sätta en diagnos följer han/hon vissa bestämda riktlinjer: DSM-5 och ICD-10.
DSM-5: Diagnostic and statistical manual of mental disorders, 5th ed, American Psychiatric Association, 2013, DSM-5™ som är det amerikanska klassificeringssystemet, utgivet av APA (American Psychiatric Association)
ICD-10: International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, är ett internationellt statistiskt klassificeringssytem utgivet av WHO (Världshälsoorganisationen).
Uppdatering: 2019 kom den nya versionen av ICD, ICD-11. Den finns än så länge inte översatt till svenska, men du hittar den engelska versionen här: https://icd.who.int/browse11/l-m/en. Bipolär sjukdom ligger under 06 Mental, behavioral or neurodevelopmental disorders. 

I Sverige använder psykiatrin oftast DSM som ett stöd för att ställa diagnos, men rapporterar enligt ICD. Det är ganska förvirrande ibland, när man letar efter information på nätet.

Du kan läsa mer om bipolär sjukdom här: Vad är Bipolär Sjukdom? och Översikt över Bipolära Symtom

Bipolär Diagnos enligt DSM-5

DSM-5 har ett helt eget kapitel för bipolära och relaterade syndrom.

• Bipolär I, bipolär sjukdom typ 1:
  Man ska ha haft minst en manisk episod som hållit i sig minst en vecka. Den maniska episoden kan, men måste inte, ha psykotiska inslag. Ofta krävs sjukhusvård. Depressiva perioder kan ha förekommit, men behöver inte ha gjort det. Man kan även ha haft en blandperiod då man varit både manisk och deprimerad.
  
• Bipolär II, bipolär sjukdom typ 2:
  Man ska ha haft minst en hypoman episod som hållit i sig minst fyra dagar och minst en episod av egentlig depression. Bipolär II är betydligt vanligare än bipolär I och svårare att upptäcka.
  
• Cyklotomi:
  Man ska ha varit konstant retlig med korta depressiva eller hypomana perioder, under minst två år (ett år för barn och tonåringar), utan att kriterierna för manisk, hypoman eller depressiv episod varit uppfyllda.
  
• Bipolärt syndrom oklassificerat: maniska och depressiva symtom som förekommer samtidigt åtföljda av vanföreställningar, hallucinationer, under- eller överaktivitet samt svår ångest.
  Det är många som hamnar här och tycker att det är jätteförvirrande. (Jag är en av dem. 🙂 )
  Egentligen är det inte så krångligt. Den här diagnosen får du om du tex har maniska/hypomana episoder som är kortare än vad som krävs för Bipolär 1 eller 2. Har du bara blandade episoder, och inte hypomana, hamnar du också här. Har du depressioner/blandade episoder med psykotiska inslag får du den här diagnosen. Har du psykotiska symtom när du är manisk är du bipolär typ 1.
  
• Substans- eller läkemedelsbetingat bipolärt syndrom: episoder med djup depression, dystymi med omslag till hypomani vid behandling med antidepressiva läkemedel.
  Viktigt att tänka på: Om man har en ärftlighet för bipolär sjukdom ska man inte äta SSRI (antidepressiva) utan samtidig behandling med stämningsstabiliserande medicin.
  Tyvärr händer det ofta att man söker hjälp för depression, får SSRI och sedan utvecklar bipolär sjukdom för att läkaren missat att fråga om man har bipolär sjukdom i släkten. Om du har en ärftlighet för bipolär sjukdom, var noga med att berätta det för din läkare.
  
• Bipolärt syndrom i samband med kroppslig sjukdom: hypertymi som grundstämning med återkommande djupa depressioner.

Annat att hålla koll på:

• Rapid Cycling
  5-15 % av de med bipolär sjukdom har s k ”rapid cycling disorder”.  Det innebär att man har minst 4 episoder, eller skov, per år. Det finns studier som tyder på att om man tidigare fått antidepressiva (SSRI) mot depression, innan man fått en bipolär diagnos, kan det senare utlösa rapid cycling.
  
• Återkommande depressioner
  Det kan vara så att det egentligen handlar om bipolär sjukdom, men man har ännu inte haft en manisk/hypoman period. Ofta visar det sig genom att man hamnar i mani/hypomani av sin antidepressiva medicin.
  
• Hypertymt temperament
  Ett hypertymt temperament innebär att man är väldigt uppåt hela tiden, nästan hypomanisk. Man kan dock drabbas av återkommande depressioner. Vissa av dessa utvecklar senare bipolär sjukdom, men inte alltid.
  
• Borderline personlighetsstörning
  Det diskuteras om Borderline ska ingå i Bipolär sjukdom.
  
• Andra psykiatriska sjukdomar
  Bipolär sjukdom kan liknas vid flera andra sjukdomar, som ADHD, PTSD, ångestsjukdom, mfl. Symtomen kan vara likartade och det är inte helt ovanligt med samsjuklighet. Det kan vara svårt att komma fram till rätt diagnos.

ICD-10 koder

I Sverige klassificeras alla sjukdomar efter ICD. Det är de koderna du hittar på ditt läkarintyg eller på dina sidor på 1177 eller hos Försäkringskassan. Därför kan det vara väldigt bra att känna till dem. Blir du felkodad någonstans kan det ställa till det för dig, framförallt när det gäller sjukpenning och sjukersättning.

Bipolär sjukdom och de olika symtomen finns under F30-F39. Till skillnad från DSM, så får du en kod beroende på vilka symtom du har vid undersökningstillfället. Dina koder kan alltså förändras över tid. Söker du tex hjälp för en pågående bipolär depression får du kanske kod F31.3 Bipolär sjukdom, lindrig eller medelsvår depressiv episod. Tre veckor senare är du stabil och får då koden F31.7 Bipolär sjukdom utan aktuella symtom.

Som du förstår är det väldigt viktigt att du verkligen berättar för din läkare hur du mår, så att du får rätt kod, speciellt om du ska söka sjukpenning.

Du kan söka efter ICD-koder här: https://www.diagnoskod.se/

ICD-11 är fortfarande så nytt att det inte verkar ha införts i Sverige ännu, men det är bra att känna till att koderna kommer att ändras under 2020-talet.

Ordlista

Hypertymi

Läggning eller typ av personlighet (eng: hyperthymic personality) som utmärks av överdriven optimism, brist på självkritik, pratsamhet och överdriven glättighet.

Dystymi

Dystymi är en typ av förstämning som yttrar sig i allmän håglöshet och i likgiltighet för arbete och fritidssysselsättningar, obeslutsamhet, koncentrationssvårigheter, nedsatt livslust, försvagat självförtroende, skuldkänslor, trötthet och ätstörningar.
Tillståndet varierar i svårighetsgrad och längd (dock minst två år för diagnos) alltefter hur yttre påfrestningar och inre konflikter hanteras.

Källor

WHO

Psykologiguiden

Internetmedicin

Diagnoskod